VÄRLDEN, BOSTAD, EKONOMI, ANDELSSYSTEM, FÖR, FRITIDSLÄGENHETER, FASTIGHETSKÖP, SEMESTERBOSTÄDER

Sommarhus utomlands för halva priset

Flagga ARTIKEL 24-01-10 ~5 minuters läsning · 911 ord

Med efter en inte alltför charmerande sommar som den vi precis har kämpat oss igenom, förekommer tanken om ett fritidshus på sydligare breddgrader som något av en dröm.

En dyr tanke, och precis därför blir det sällan till verklighet. Men det är många som har kommit fram till att drömmen inte är så orealistisk, när utgifterna har halverats.

»Det är inte alls ovanligt att flera hushåll går ihop och köper en fastighet utomlands. Omedelbart skulle jag tro att det rör sig om 15-20 % av våra utländska förhandlare,« berättar Morten Hovmand, daglig ledare av utlandsavdelingen i företags mäklarkedjan Notar.

Funderingarna när det gäller att köpa ett semesterhusutomlands tillsammans med andra är många.

»Man kan få en riktigt delikat bostad för mycket mindre pengar, när man delar priset på två. Ofta används ett sommarhus utomlands bara ett par veckor om året – och då kan man lika gärna äga det tillsammans med andra. Som regel åker familjerna ändå ner var och en för sig, och sällan tillsammans,« berättar han.

Att hitta ett hus eller en lägenhet, som passar storleksmässigt och samtidigt passar allas smak och prisklass, är första utmaningen.

»Bostaden ska helst vara så stor, att båda parterna kan vara där samtidig, ifall de nått år skulle råka ha semestern där samtidigt, så det inte blir ett oöverstigligt problem. Med andra ord är det inte särskilt smart att köpa en liten tvårummare – särskilt inte om båda parterna har barn. Då är det helt omöjligt att vara där samtidigt,. Det är mycket bättre att offra lite extra på en större bostad. Dessutom är det även skönt med lite mer plats när man är där själv med,« säger Morten Hovmand.

Juridisk sett är det inte mer komplicerat än vanligt, att köpa en bostad tillsammans med en annan familj.

»Men vi uppmanar alltid våra kunder att söka upp en advokat och få utarbetat ett gemensamt kontrakt. Så länge allting fungerar så tror man inte det kan bli problem. Men problemen kan t.ex. uppstå när bostaden säljs. Hittils har priserna bara gått åt ett håll, men om marknaden nån gång vänder, så tror jag att vissa av dessa överenskommelser om samägande kommer bli aktuella,« säger han.

Gemensamma spelregler

Även om en gemensam överenskommelse bara är en bit papper med gemensamma »spelregler«, så är det inte alla husköpare, som väljer den möjligheten.

»Enligt min uppfattning är det alldeles för få. Men man bör lägga ner en del tid och energi på att etablera det. Men därefter klarar man sig som regel utan, för då har man ju tänkt igenom grunden för samarbetet,« säger Henrik Høpner, förman för Danske Boligadvokater.

Det är inget problem att bestämma spelreglerna, så länge alla är eniga. Det är genast mycket värre, den dag det uppstår meningsskiljaktigheter, och därför bör man skriva ner de gemensamma riktlinjerna.

»När man sitter över ett glas rödvin, är det lätt att komma överens om sakerna, men om man inte har några helt tydliga överenskommelser om vad som ska hända, kan alla hamna i en situation, där man kommer mer på kant med varandra, än om man hade en bit papper att förhålla sig till. En gemensam överenskommelse om samägande kan vid ett senare tillfälle göra livet mycket lättare. Det är ett riktigt bra redskap för att undgå att man senare blir meningsskiljaktigheterna skenar iväg,« säger han.

En av de viktigaste punkterna i överenskommelsen om gemensamt ägande av ett sommarhus tillsammans är rätten till att använda det.

»Det är alfa och omega. Vad gör man, om det t.ex. visar sig, att taket ska rustas upp, och projektet tar upp hela juli månad, där den ena parten annars har huset. Det är inte särskilt mycket semesterkänsla att springa runt och vägleda hantverkarna. Vad gör man då?,« frågar Henrik Høpner.

En annan viktig punkt är, hur man drar sig ur det gemensamma projektet. Ska det vara tal om förköpsrätt åt den andra parten – och för vilket pris?

På det hela taget ska överenskommelsen om gemensamt ägande ge svar på, vad man får och inte får. Får man till exempel hyra ut »sina« veckor åt andra? Får man låna ut bostaden åt familj och vänner? Får man måla köket blått? Ska taket bytas, eller skal pengarna användas till en swimmingpool?

I stort sett kan en gemensam överenskommelse vara skriven på en servett. Det är ett avtal mellan två parter, som är juridiskt bindande gällande, när båda har skrivit under. Den behöver inte nödvändigvis lagfaras och behöver inte heller ha utarbetats av en advokat. Om servetten inte är tillräckligt stor, kan man alternativt ladda ner mallar från nätet.

»Som till vilket annat juridisk dokument som helst, ska man tänka efter noga. En mall kan kanske vara rätt så bra, men frågan är om man kan genomskåda och överskåda konsekvenserna av det man skriver under på. Jag skulle i alla fall inte binda mig till ett kontrakt, som var nerladdat från nätet. Den kan med goda grunder inte ta någon som helst form för individuell hänsyn. Men den kan helt klart vara bättre än ingenting – om inte annat så för att öppna ögonen för att det behövs en överenskommelse om gemensamt ägande,« säger Henrik Høpner.

Viktiga punkter i en överenskommelse om gemensamt ägande:

  • Användning av bostaden

  • Löpande inbetalningar och bostadens drift.

  • Eventuella penningkrav från varandra.

  • Ömsesidig uppsägningstid

  • Inbördes möjlighet för att köpa ut varandra.

  • Rättigheter vid tillfälle av dödsfall.

  • Hitta en mall till en överenskommelse om gemensamt ägande på www.familieadvokaten.dk - pris 300 kr.

  • Hitta en gratis mall på www.exactejendomme.dk